Biografen Fontänen
i Vällingby.
Biografen öppnades 1956, men drivs nu i Filmstadens regi. Namnet är följaktligen Filmstaden Vällingby.

Fruängen är idag en stadsdel i sydvästra Stockholm.
Fruängen byggdes 1954-1959. Alla gator i Fruängen har namngivits efter kända svenska kvinnor.

Hagsätra, skulle jag definitivt säga är en förort till Stockholm.
Sven Markelius generalplan från 1945 bar namnet "Det framtida Stockholm".
Låt oss kalla deta för
Nya Sverige.

Farsta centrum, som
invigdes 1960, hade många butiker och givetvis även banker. På bilden syns
Stockholms Enskilda Banks
kontor. Banken som sedan 1972 gick ihop med Skandinaviska Banken och så småninom blev SEB.

Västertorp,
en förort till Stockholm.
Hustrun föddes här och var bosatt här de första åren av sitt liv. Göran Algård tog bilden som utgavs som ett vykort av Treab.

Invigdes hösten 1954

Vällingby räknas som ett viktigt verk inom svensk modernism och stadsplanering.

Stadsplanerna för Vällingbys delområden följde Generalplan för Stockholm 1952 som togs fram under ledning av stadsplanedirektören arkitekt Sven Markelius. Tanken var att bygga en ny typ av stadsdel, som inte skulle bli en sovstad utan bli en så kallad ABC-stad med arbetsplatser, bostäder och centrum i samma område.

Som Sveriges första ABC-stad fick Vällingby stor uppmärksamhet, även internationellt.

Förlag: Stockholms Tidningens förlag.
Flygfotograf: okänd.
Onumrerat.
Obegagnat
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag ej angivet.
Fotograf: okänd.
Onumrerat.
Obegagnat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Ultraförlaget A. B. Solna.
Fotograf: okänd.
Nr: 150/1.
Otydligt stämplat & Ej daterat
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Ultraförlaget A. B. Solna.
Fotograf: okänd.
Nr: 150/2.
Postgånget 6 januari 1958
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Ultraförlaget A. B. Solna.
Fotograf: okänd.
Nr: 150/3.
Postgånget 22 oktober 1959
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3029.
Postgånget 2 januari 1961
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3031.
Postgånget 15 augusti 1962
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3032.
Postgånget 30 januari 1963
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3036.
Obegagnat
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3037.
Obegagnat
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3038.
Postgånget 24 november 1964
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3039.
Obegagnat
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Treab.
Fotograf: G. Algård.
Nr: 35.
Obegagnat
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: 713389.
Obegagnat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: 713619.
Obegagnat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: 713528.
Otydligt stämplat & Ej daterat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: 713638.
Obegagnat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: 713639.
Obegagnat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: 713640.
Obegagnat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: 713641.
Obegagnat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Bostäder klara 1952, centrum klart 1959.

Området tillhörde tidigare Hammarby gård och Nacka kommun fram till den 1 januari 1930. Då fanns det ingen bebyggelse i stadsdelen, förutom Lilla Sickla gård och ett koloniområde vid Axvallsvägen.

Husen i Björkhagen uppfördes i huvudsak mellan 1948 och 1952. Till en början var de flesta av bostäderna små hyresrätter (ettor och tvåor) och de färre bostadsrätterna var större lägenheter. De flesta av husen i Björkhagen byggdes som flerfamiljshus, främst smalhus och punkthus. Många av lägenheterna i Björkhagen är i dag omvandlade till bostadsrätter, och 40 % är hyresrätter.

Björkhagens centrum vid Björkhagsplan invigdes den 1 oktober 1959. Det är ett så kallat mellancentrum, som ligger mellan två större affärscentrum, Kärrtorps centrum och Hammarbyhöjdens centrum, och är tänkt att endast tillfredsställa de mest basala behoven invånarna har.

De flesta gatorna i Björkhagen är döpta efter syd- och västsvenska orter.

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3041.
Postgånget 8 augusti 1963
[A6 formatet 10x15 cm]

Invigdes hösten 1960

År 1955 antogs den av Sven Markelius utarbetade generalplanen för Farsta. Planen hade i princip samma karaktär som ABC-staden Vällingby, som då befann sig under uppförande.

Även Farsta skulle bli en förort med arbetsplatser, bostäder och centrum inom samma område.
Gatorna fick namn efter Värmländska orter.

Tunnelbanan invigdes en månad efter att Farsta invigts 1960.

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3042.
Postgånget 21 maj 1961
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3043.
Postgånget 21 februari 1961
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: G. Algård (enligt identiskt Grafisk Konst vykort).
Nr: F. 3044.
Postgånget 23 maj 1962
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Ultraförlaget.
Fotograf: L. Hollstrand.
Nr: 863.
Postgånget men plundrat, daterat 27 juni 1970
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Grako.
Fotograf: Giovanni Trimboli.
Nr: 130/387.
Postgånget 20 oktober 1975
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Grako.
Fotograf: Giovanni Trimboli.
Nr: 130/392.
Postgånget 25 augusti 1976
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Grako.
Fotograf: Giovanni Trimboli.
Nr: 130/400.
Postgånget 10 oktober 1977
[A6 formatet 10x15 cm]

Bostäder klara 1956, centrum klart 1959.

Stadsplanen för Högdalen fastställdes 1951 och fick en ”modernare” inriktning med en centrumanläggning i ABC-staden Vällingbys anda. 1956 stod merparten av bebyggelsen klar. Området har förtätats sedan dess men bevarar i stort sett sitt ursprungliga utseende medan den kulturhistoriskt intressanta centrumanläggningen har genomgått stora förändringar.

Högdalens centrum med ett rikt utbud av butiker, salutorg, biograf, bibliotek, sim- och idrottshall samt varuhusen Kvickly och Tempo invigdes den 7 juni 1959 och upprustades 1994–1995. Torget smyckas av Willy Gordons fontänskulptur Malm och vatten från 1962.

Högdalens tunnelbanestations stationsbyggnad byggdes tvärs över spårområdet och tog i bruk den 22 november 1954,
nuvarande stationsbyggnad invigdes den 3 november 1957.

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3040.
Postgånget 15 juli 1963
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: GRAKO.
Foto: Giovanni Trimboli.
Nr: 130/385.
Postgånget 18 augusti 1971
[A6 formatet 10x15 cm]

Bostäder klara 1954, centrum helt klart 1959.

Den nu gällande stadsplanen upprättades av stadsplanedirektören Sven Markelius och vann laga kraft i februari 1947. I den dominerar trevånings lamellhus och ett större antal punkthus med 6-8 våningar samt en del kedjehus. Västertorp liknar mycket den "ideala stadsdelen" som Markelius målade upp i sin generalplan från 1945 Det framtida Stockholm.

Västertorp byggdes mellan åren 1949 och 1954 och gav till en början bostäder åt drygt 11 000 personer. Västertorps centrum med Västertorpsplan utformades som det sista av Stockholms förortscentra efter traditionellt mönster som innebar att butiker samt olika serviceinrättningar anordnades på båda sidor av en huvudgata, i detta fall längs med Störtloppsvägen.

I Västertorps centrum uppfördes det 11 våningar höga centrumhuset, sjuksköterskebostäder och ålderdomshem i slutet på 1950-talet.

Till sist, tunnelbanan kom i april 1964 till Västertorp.

Förlag: Pressbyrån.
Fotograf: okänd.
Nr: F. 3028.
Postgånget 25 juli 1959
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Treab.
Fotograf: G. Algård.
Nr: 31.
Postgånget 27 april 1965
[A6 formatet 10x15 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713091
Otydligt stämplat & Ej daterat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713095
Postgånget 26 maj 1952
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713097
Postgånget 14 augusti 1952
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713099
Postgånget 13 april 1953
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713100
Postgånget 29 januari 1953
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713105
Postgånget 18 oktober 1977
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713109
Otydligt stämplat & Ej daterat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713347
Obegagnat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713348
Obegagnat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713350
Postgånget 24 maj 1955
[Gamla formatet 9x14 cm]

Förlag: Pressbyrån.
Foto: okänt.
Nr: 713351
Otydligt stämplat & Ej daterat
[Gamla formatet 9x14 cm]

Sven Gottfrid Markelius, ursprungligen Jonsson, född 25 oktober 1889 i Stockholm, död 24 februari 1972 i Danderyd, var en svensk arkitekt som arbetade främst i den funktionalistiska stilen.

Han var bland annat stadsplanedirektör i Stockholm under åren 1944–1954 och präglade under denna tid planeringen och utbyggnaden av Stockholms förstäder.

Sven Markelius utbildades 1909–1913 på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och på Konstakademien. Därefter företog han studieresor till Tyskland och Italien. Han fick en gedigen utbildning hos arkitekterna Ragnar Östberg, Erik Lallerstedt och Ivar Tengbom. Efter flera framgångsrika arkitekttävlingar öppnade han ett eget kontor 1920.

På Stockholmsutställningen 1930 deltog han på bostadsavdelningen tillsammans med bland andra
Kurt von Schmalensee, Uno Åhrén, Sigurd Lewerentz och Paul Hedqvist.

Sven Markelius var chef för utredningsavdelningen vid Byggnadsstyrelsen mellan 1938 och 1944 och sedermera stadsplanedirektör i Stockholm under åren 1944–1954 och som sådan ledamot av Nedre Norrmalmsdelegationen.

Under den tiden planerade han Norrmalmsregleringens första fas 1946 och
förorterna Björkhagen 1945, Högdalen 1946, Västertorp 1947, Vällingby 1947–1950 och Farsta 1952.

VERK I URVAL
(Stockholms anknytning)

[Årstabron 1920] - [KTH:s kårhus Nymble 1928-1930] - [Lindarängens flyghamn 1931] - [Stockholms Byggnadsförenings hus 1934-1937]
[Folkets Hus Stockholm 1945-1960] - [Skogsindustrihuset 1961] - [3:e Hötorgshuset vid Sergelgatan 1962]

Paul Gunnar Hedqvist, född 21 juli 1895 i Stockholm, död 23 juni 1977 i Stockholm, var en svensk arkitekt som ritade övervägande i funktionalistisk stil. Förutom arkitekt för ett antal stora byggen i Stockholm, ritade han ca 60 skolbyggnader i hela landet.

Paul Hedqvist läste vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm 1914-1918 och praktiserade sedan hos Ragnar Östberg och Cyrillus Johansson.

Hedqvist anställdes vid Byggnadsstyrelsen 1925, och blev 1927 Tekniska högskolans första assistent i arkitektur under Erik Lallerstedt, som var professor. Från 1931 var Hedqvist byggnadsråd. Han var professor på Kungliga Konsthögskolan (1938-48) och stadsplanearkitekt i Stockholm. Som sådan engagerade han sig i planeringsarbetena för Norrmalmsregleringen och speciellt i frågan om Hötorgsskraporna.

Paul Hedqvist var en mycket mångsidig arkitekt. Till hans verk hör bostads-, kontorshus, tekniska anläggningar, idrottsanläggningar och inte minst ett 60-tal skolbyggnader runtom i Sverige, vilket gjorde honom till landets främste skolhusarkitekt. Som mest hade Hedqvists kontor ett 30-tal medarbetare. Hedqvist var verksam i sitt yrke ända fram till sin död 1977.

VERK I URVAL
(Stockholms anknytning)

Bostäder
[Rodret 2 på Eldarvägen i Gröndal 1924] - [Ålstensgatan, radhusområde i Bromma 1932]

Anläggningar
[Kristinebergs IP, läktare 1930-1933] - [Flatenbadet 1934] - [Bromma flygplats, stationsbyggnaden, flygledartornet och hangarer 1936]
[Vanadisbadet 1938] - [Skeppsbrons tullpaviljonger 1939] - [Johanneshovs isstadion 1955, 1961-1963]

Skolor
[Bromma läroverk/gymnasium 1935-1937]

Kontorshus
[ABA's huvudkontor (nu hotell) 1946] - [Skattehuset 1956] - [DN-skrapan 1960-1964]

Broar
[Stora Essingebron 1927-1928, riven] - [Västerbron 1931-1935] - [Tranebergsbron 1933-1935]