Hundar

Människans bästa vän???
Vet inte. Jag har alltid varit hundrädd. Berodde nog på att i min barndom fanns det en schäferhund som hette Floyd (förmodligen efter boxaren). Den hade som "vana" att jaga och nafsa efter oss barn. Själv blev jag biten åtminstone två gånger vad jag kommer ihåg. En gång blev det besök på Kronprinsessan Lovisas barnsjukdom för att ta en stelkrampsspruta. Lagom roligt tyckte jag då. Varje gång jag skulle gå hem var mantvungen att passera dörren fär hunden "bodde". Varje gång hoppades jag att dörren inte skulle öppnas ...

Det har blivit bättre som vuxen. När jag träffade min fru blev jag kompis med deras pudel Chicko. Han tröttnade aldrig att hämta tennisbollar jag kastade till honom. Tyvärr blev han döv med åren och hörde aldrig dunsen från bollen när den landade. Några kompisar till oss hade två långhåriga hundar som jag också blev god vän med.

Min bästa hundvän är och förblir Snobben, tecknad av Charles M. Schulz!