FAMGUS VYKORT - VYKORTSSNURRAN

Vykortsområde #181

Sidan uppdaterad den 30 mars 2023

Fyrar
VC
Titel: GOTLAND Hoburgens fyr.
Förlag: Pressbyrån.
Nummer: 59140.
Obegagnat.

Fyrar

Fyrar fascinerar mig. Kan jag så går jag gärna upp till toppen och beundrar utsikten. Man kan inte heller låta bli att beundras över på vilka platser man lyckats bygga dess fyrar. Jag har aldrig specifikt samlat på vykort på fyrar. Dock har jag ett antal kort som jag köpt eftersom de passat in i något av de många samlarområden jag har.

Via sjörapporten på radio kunde jag i min ungdom och med hjälp av fantasin resa till dessa karga, men spännande platser.
Mer om sjörapporten nedan!

Fyrarna på de Öländska uddarna har länge varit på näthinnan. Jag har varit uppe i både Långe Erik på den norra udden, och Långe Jan på den södra udden. Är ju mycket fågelintresserad också så speciellt området runt Ottenby har jag besökt många gånger.

Titta in på vykorten nedan.

Vill du se mina egna fotografier av fyrar runt om i världen så får du klicka HÄR.

Nästa vykortsområde
VC
VC
VC
VC
VC
Fårö fyr
Första gången jag var på Gotland var en skolresa 1965. Gotland bjuder på många olika vykort, kanske framförallt från Visby.
Nidingens fyr
nu svensk, f.d. dansk, f.d. bemannad fyrplats på ön med samma namn, utanför Kungsbacka och Onsalalandet.
Ligger i Halland.
AGA-trafikfyr för luftfart.
Vykortet, som förmodligen tillhandahölls i någon tidning, är utgivet av Tekniska Muséet.
Trafikfyren skickade ljus som användes för lokalisering och navigering i flygets barndom under 1920-talet.
Subbe fyr vid Apelviken
syns längst ut på udden på detta vykort.
Jag har faktiskt aldrig sett denna fyr i verkligheten, ej heller har jag hört talas om den förrän jag såg detta vykort.
Innanför fyren syns Kustsanatoriet i Apelviken.
Ölands södra udde med fågelstationen. Här har jag varit ett flertal gånger, för fåglarnas skull. Fst jag har varir uppe i fyren en gång. Gick upp de vindlande trapporna med en tubikare plus stativ över axeln. Inte helt lätt ...


Klicka på symbolen för en slumpmässig sida

***

Länktips:

Egna fotografier på fyrar världen runt.

***

famgus.se

Svenska samlingen | Finska samlingen (Mänttä) | Aviation postcards (in English)

Sjörapporten

Som liten lyssnade jag mycket på radio. Barnens brevlåda med farbror Sven var förmodligen en av favoriterna. Men det hände att jag även lyssnade på sjörapporten. Varför vet jag inte, vi hade ingen som helst koppling till havet förutom att vi varje sommar åkte någon av Finlandsbåtarna när vi skulle hälsa på morfar och mormor i Mänttä.

Det var ett lite äventyr att lyssna på denna rapport. För mig var det som att resa ut i världen. I minnet nu inser jag att jag lätt blandar ihop prognosområden och rapporteringsstationer. Många av rapporteringsstationerna var fyrar. Tänkte att jag här skulle visa vykort som kopplar till rapporteringsplatserna.
Får se hur det går ...

***

Hittade en inspelning från sjörapporten den 15 mars 1961 på Sveriges Radios webplats läst av meteorologen Jan Widebäck (kände igen hans röst direkt).

Prognosområden var då:
Östra Nordsjön - Skagerack - Kattegatt - Vänern - Öresund - Södra Östersjön - Mellersta Östersjön -
Norra Östersjön - Ålands hav - Bottenhavet - Botteviken

Observationsplatserna var:
Tynemouth (England) - Borkum Riff (Tyskland) - Hanstholm (Danmark) - Skomvaer (Norge) -
Kråkenes (Norge) - Lista (Norge) - Færder (Norge) - Skagen (Danmark) - Väderöbod - Vinga -
Anholt (Danmark) - Kullen - Falsterbo - Simrishamn - Hanö - Hela - Memel (Litauen) - Ölands södra udde -
Ölands norra udde - Harstena - Hoburg - Östergarn - Gotska sandön - Landsort - Grönskär - Söderarm -
Grundkallen - Örskär - Eggegrund - Finngrundet - Agö - Gran - Högbonden - Holmögadd - Bjuröklubb -
Rödkallen - Sösköjan -
Lurö (Vänern) - Gälleudde (Vänern)

Den dagen saknades observationer från Säbbskär (Finland) och Rönnskär.

***

Under sommaren 2001 rapporterades det från följande platser:

Tyborön (Danmark) - Oksøy fyr (Norge) - Skagen (Danmark) - Nordkoster - Väderöbod - Måseskär -
Trubaduren - Pålgrunden-Vänern - Naven-Vänern - Nidingen - Hallands Väderö - Drogden (Danmark) -
Falsterbo - Arkona (Tyskland/f.d. DDR) - Skillinge - Hammer Odde (Danmark) - Hanö - Utklippan -
Ölands södra udde - Ölands norra udde - Harstena - Hoburg - Östergarnsholm - Fårösund -
Gotska Sandön - Gustaf Dalén - Landsort - Almagrundet - Stavsnäs - Svenska Högarna - Söderarm -
Finska Utö (Finland) - Nyhamn (Finland) - Örskär - Eggegrund - Kuggören - Brämön - Lungö - Skags udde -
Järnäsklubb - Holmögadd - Bjuröklubb - Pite-Rönnskär - Rödkallen - Kemi fyr (Finland) - Storön

Sjörapporten 1961 & 2001: Skagen

Skagen Fyr, är en dansk fyr på Grenen, norr om Skagen på Jylland. Skagen Fyr, som också benämns den grå fyren, byggdes 1858. Den tändes den 1 november samma år. Fyren är med sina 46 meter Danmarks näst högsta fyrtorn, en meter lägre än Dueodde fyr på Bornholm.
[wikipedia]

240
Viggo Asmussen
Skagen: Grenen
VC
Viggo Asmussen A/S
Obegagnat

Sjörapporten 1961: Vinga

Det första fasta byggnadsverk på ön var ett sjömärke i trä, en så kallad båk, som restes 1606.
Den faluröda pyramidformade båk som idag finns på Vinga byggdes 1857 och hade sin föregångare i en liknande pyramidformat trätorn, byggd 1720 med utkik och med en förgylld trätunna på toppen.

Vingas första fyrtorn tändes den 15 november 1841.
Det andra fyrtornet byggdes eftersom den första fyren hade ett fast vitt sken precis som bland annat Nidingens och Skagens fyrar vilket ledde till navigationsförväxlingar. Den nya fyren visade ett fast vitt sken med blänk var tredje minut.
Den ökade trafiken på Göteborg gjorde att en ny, högre och ljusstarkare fyr behövdes. Efter att en framställning om detta gjorts hos vederbörande myndigheter, anslogs på våren 1889 ett belopp av 80 000 kronor till en ny fyrbyggnad, som tändes den 10 november 1890. Samtidigt släcktes de båda äldre fyrarna.
Den nuvarande fyren är cirka 29 meter hög och är byggd i vingaporfyr som kommer från Vingaholmen bredvid. Den ritades av fyringenjör Emil Karlsson, och lysapparaten kom från Barbier i Paris ligger 46 meter över vattenytan.

[wikipedia]

768
H. Lindenhag, Göteborg
Vinga Fyr
VC
Egen utgivning
5 augusti 1952

Sjörapporten 2001: Måseskär

Måseskär är en ö med en fyrplats i havsbandet på Sveriges västkust. Den är belägen sex kilometer väster om Orust, strax sydväst om den bebodda Käringön, i Orusts kommun.

År 1829 byggdes ett sjömärke på ön. År 1865 tillkom öns första fyr, en Heidenstamfyr målad i vitt och rött. 1950 blev fyren, som tidigare haft fotogen som ljuskälla, elektriskt driven. År 1978 släcktes den äldre fyren och ersattes av en liten vit plastfyr bredvid. Den gamla fyren står fortfarande kvar intakt.
[wikipedia]

302
Ultraförlaget
Måseskärs fyr
VC
Firma H. Lindenhag, Göteborg
Obegagnat

Sjörapporten 2001: Nidingen

Ända sedan 1624 har Nidingen varit en fyrplats, först i dansk ägo, sedan freden i Brömsebro 1645 i svensk ägo. 1832-1834 uppfördes i sten de båda tvillingtornen, 13 m höga och sexkantiga, för stenkolseldning inom lanterin "i enlighet med Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr. År 1846 byggdes de bägge fyrarna om, innebar bl.a. att de höjdes till 19 meter.
1946 ersattes de båda stenfyrtornen med ett torn i betong, 24 m högt.
På 1970-talet automatiserades fyr och mistsignal.
[wikipedia]

240
Ultraförlaget
Halland
Nidingens fyr
VC
Firma H. Lindehag, Göteborg
13 april 1965

Sjörapporten 2001: Hallands Väderö

Hallands Väderö är, namnet till trots, en skånsk ö i Kattegatt som är 3 km² stor och ligger i Torekovs socken i Båstads kommun. Ön har unika natur- och kulturvärden och är sedan 1958 klassad som naturreservat samt som Natura 2000-område. Dessutom har den ett milt klimat, där nederbörden är mindre och solskenstimmarna fler än fastlandets. Hallands Väderö är Sveriges näst varmaste plats. På öns nordvästra sida finns en 13 meter hög fyr som uppfördes 1884 och som sedan 1965 är helautomatiserad och obemannad.
[wikipedia]

Onumrerat
S. Nilsson, Torekov
Fyren Hallands Väderö
VC
Egen utgivning
Obegagnat

Sjörapporten 1961: Kullens fyr

Kullens fyr är en fyr i naturreservatet Kullaberg i Höganäs kommun i Skåne. Den är Sveriges starkaste och högst belägna sjöfyr, 78,5 meter över havet. Fyrtornet är 15 meter högt och är byggt i gnejs. Fyren är en angöringsfyr, och markerar tillsammans med den danska Nakkehoved fyr, två km öster om Gilleleje på Själland, inseglingen till Öresund från Kattegatt.

Fyrplatsen är en av Sveriges äldsta. Nuvarande fyrbyggnad är den sjätte i ordningen sedan 1561. Linsapparaten är vid sidan av Hoburg fyr och Vinga störst i Sverige.

Fyrplatsen besöks årligen av 300 000 turister. Fyren kan besökas från påsk till augusti.
Kullens fyr förklarades 2017 som statligt byggnadsminne.
[Källa: wikipedia]

F.7937
Pressbyrån
Mölle
Motiv från Kullens fyr
VC
Egen utgivning
Obegagnat
F.7938
Pressbyrån
Mölle
Kullens fyr
VC
Egen utgivning
Obegagnat

Sjörapporten 1961 & 2001: Falsterbo fyr

Den nuvarande fyrbyggnaden uppfördes åren 1793–1795 efter ritningar av Olof Tempelman. Den 25 meter höga fyren eldades från början i toppen med öppen stenkolseld. År 1843 inköptes en fransk linsutrustning och man övergick till rovolja som bränsle. Samtidigt inbyggdes tornets öppna övervåning och den nuvarande lanterninen tillkom. Trots den nya fyren blev man 1831 tvungen att utlägga Sveriges första fyrskepp, egentligen endast ett inhyrt handelsskepp, vid Falsterborev. Revet ligger söder om ön Måkläppen. Skeppet ersattes snart med ett permanent fyrskepp, ”Cyklop”.
1972 automatiserades fyren. 1990 släcktes fyren.
[Källa: wikipedia]

Onumrerat
Mathilda Månsson, Hvellinge
Falsterbo fyr
VC
Egen utgivning
Otydligt stämplat & Ej daterat

Sjörapporten 1961: Simrishamn

xxx
[Källa: wikipedia]

F.3849
Pressbyrån
(gamla formatet 9x14 cm)
Simrishamn
Fiskehamnen
VC
Egen
utgivning
Obegagnat
F.3850
Pressbyrån
(gamla formatet 9x14 cm)
Simrishamn
Fiskehamnen
VC
Egen
utgivning
17 november 1950
1689
Sagokonst
(gamla formatet 9x14 cm)
Simrishamn
Hamnparti
VC
Rehnbergs Bokhandel
Simrishamn
1 augusti 1954

Sjörapporten 1961 & 2001: Ölands södra udde (Långe Jan)

Långe Jan, officiellt namn Ölands södra udde, är en fyr i Ås socken på Öland. Den tändes första gången den första november 1785 efter en byggnadstid på nästan två år. Fyren är belägen längst ned på Ölands södra udde och är en angöringsfyr. Fyren var vid uppförandet 60 alnar hög (ca 36 meter) med en diameter av cirka 12 meter och 197 trappsteg upp till toppen. Fyren är i dag 41,6 meter och därmed Sveriges högsta fyr. Sedan den 5 juni 2008 är fyren ett statligt byggnadsminne. Tidigare var fyren lagskyddad som byggnadsminnesmärke från den 25 januari 1935.

Fyrens officiella namn är "Ölands södra udde". Smeknamnet Långe Jan kan härledas från det medeltida kapellet Capella Beati Johannis eller S:t Johannes (Jan), kapellet låg vid det gamla fiskeläget Kyrkhamn vid Ölands södra udde. Kapellet revs efter reformationen och stenen användes till byggandet av fyren. Ett stenkors väster om vägen mellan Långe Jan och Ottenby kungsgård utmärker platsen för det dåtida kapellet.

Från början var fyren byggd som en öppen stenkolsfyr med lager för stenkol i de inre tre kamrarna; den övre var avsedd för fyrpersonalen. Nuvarande lanternin och linssystem är från 1907. Fyren vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades 1948 och är i dag obemannad och helautomatisk. Det är möjligt att sommartid beundra utsikten från plattformen.
[Källa: wikipedia]

K. 57
Sagokonst
Fyren
Långe Jan,
Ölands södra udde
VC
Egen
utgivning
Obegagnat
2558
Grafisk Konst
Öland
Fyren "Långe Jan" med fågelstationen, Ölands södra udde
VC
Hjalmar Appeltoffts Pappers AB, Kalmar
Obegagnat
2559
Grafisk Konst
Öland
Fyren "Långe Jan",
Ölands södra udde
VC
Hjalmar Appeltoffts Pappers AB, Kalmar
Otydligt stämplat & Ej daterat
L 210a
Ultraförlaget
Ölands södra uddes
fyr
"Långe Jan"
VC
E-foto,
Borgholm
24 juni 1958

Sjörapporten 1961 & 2001: Ölands norra udde (Långe Erik)

Långe Erik stod färdig 1845. Fyren Långe Erik, officiellt namn Ölands norra udde, belägen på Ölands norra udde, i Böda socken vid Grankullaviken, norr om samhällena Byxelkrok och Nabbelund, är en 32 meter hög fyr byggd av kalksten. Det är 138 trappsteg upp till balkongen som är belägen på ca 28 meters höjd. Härledningen till namnet "Långe Erik" är okänd; det antas ha bildats i analogi med "Långe Jan", fyren på Ölands södra udde. Fyren är statligt byggnadsminne sedan 25 januari 1935.
[Källa: wikipedia]

2632
Grafisk Konst
Öland
Fyren "Långe Erik",
Ölands norra udde
VC
Hjalmar Appeltoffts Pappers AB, Kalmar
Obegagnat

Sjörapporten 1961 & 2001: Hoburg fyr

Hoburg fyr är en fyr vid Hoburgen på södra Gotland. Fyren tändes den 1 oktober 1846. Fyren byggdes från början som en spegelfyr. Tornet är byggt i kalksten. Den blev Gotlands andra bemannade fyr, efter fyren på Östergarnsholm (1806). Ytterligare ett år senare byggdes Fårö fyr. Först bestod belysningen i rovoljelampor. På 1880-talet byttes de till fotogenlampor, och 1915 installerades luxljus. Samma år monterades den nuvarande roterande Fresnel-linsen. Sedan 1951 är fyrbelysningen elektrisk. Hoburg fyr avbemannades 1978 då den blev automatiserad. Sjöfartsverket äger och driver fyrtornet. Under sommarmånaderna är tornet öppet för besökande turister.
[Källa: wikipedia]

59140
Pressbyrån
GOTLAND
Hoburgens fyr
VC
Pressbyrån
Obegagnat

Andra fyrar

BOHUSLÄN

Hållö fyr

Hållö fyr är en så kallad angöringsfyr placerad på Hållö utanför Smögen i Bohuslän.
Den byggdes 1842, som ett runt vitt stentorn. Fyren visade sig vara för låg då den i väster skymdes av Sälö. Man kontaktade den då den mycket anlitade fyrkonstruktören Nils Gustav von Heidenstam, som försåg fyren med en 5 meter hög stålplåtskon 1868. Därefter blev fyren 20 meter hög och fick sin nuvarande lyshöjd på 39,2 meter över havet.
Fyren ägs av Sjöfartsverket och är sedan den 25 januari 1935 statligt byggnadsminne.
[wikipedia]

367
Ultraförlaget
Bohuslän
Hållö Fyr
VC
H. Lindenhag, Göteborg
Obegagnat

GOTLAND

Faluddens fyr

Faludden är en liten udde med kustfyr i Öja socken på sydöstra Gotland.
Faludden går cirka fem kilometer rakt österut från Storsudret. Fyren byggdes år 1867 i järn enligt Albert Theodor Gellerstedts ritningar och är vitmålad. Fyren är belägen på militärt område och kan därför inte besökas hur som helst.
Sjöfartsverket släckte Faludden i april 2009.

59129
Pressbyrån
GOTLAND
Faluddens fyr
VC
Egen utgivning
Obegagnat

Fårö fyr

Fårö fyr på Fårö utanför norra Gotland byggdes år 1846–1847 och invigdes den 21 oktober 1847, ett år efter Hoburg fyr på södra Gotland. Ursprungligen bestod ljuskällan av rovoljelampor, som senare byttes mot betydligt ljusstarkare fotogenlampor. År 1891 installerades en roterande linsapparat, varefter fyren visade en fyra sekunder lång blänk var 20:e sekund. 1953 elektrifierades fyren. Fårö fyr avbemannades 1977. Fyren är fortfarande i bruk. Den ägs och sköts av Sjöfartsverket.
[Källa: wikipedia]

59168
Pressbyrån
GOTLAND
Fårö, Fyrplatsen
VC
Pressbyrån
Obegagnat
59169
Pressbyrån
GOTLAND
Fårö fyr
VC
Pressbyrån
Obegagnat

HALLAND

Morups Tånge fyr

Fyren på Morups Tånge byggdes 1841 och är 27 meter hög. På 30-talet moderniserades den med elektricitet. Fyren sprider än idag sitt ljus över Kattegatt men har varit obemannad sedan 1962. Om du besöker reservatet under Internationella fyrdagen i augusti har du möjlighet att gå upp i fyren och njuta av utsikten över hav och land.
Den brukar också öppnas upp för besök vid ett par tillfällen under sommaren.
[Källa: www.falkenberg.se]

Onumrerat
Ultraförlaget
Fyren
Morups Tånge
VC
H. Lindenhag, Göteborg

SKÅNE

Sandhammarens fyr

Sandhammarens fyr är en fyr som står i sydostligaste hörnet av Skåne. Den bestod ursprungligen av två som tändes första gången 1862. Den norra släcktes 1891 men stod kvar till 1904. Den södra är fortfarande igång. Fyren är statligt byggnadsminne sedan den 14 december 1978.

Fyren är en s.k. Heidenstamfyr. Fyren har i olika etapper från och med 1971 automatiserats. Den siste fyrvaktaren lämnade Sandhammaren 1979. Fyren fjärrmanövreras numera från Norrköping.
[Källa: wikipedia]

11-1023
Ultraförlaget
Skåne
Sandhammarens fyr
VC
Egen utgivning
Postgånget 22 juli 1996