Vykort från tiden innan Brunkebergsåsen betvingades.

Kung Gustav V med Drottning Victoria invigde Kungsgatan 1911.

Vy från Stureplan mot Kungsgatan

Kungsgatuvyer mellan Stureplan och Sveavägen

Vy från Regeringsgatan (bron) österut mot Stureplan

Vy från Regeringsgatan (bron) västerut mot Sveavägen

Vy från Malmskillnadsgatan (bron) österut mot Stureplan

Vy från Malmskillnadsgatan (bron) västerut mot Sveavägen

Kungstornen

Kungsgatan hade invigts 1911 efter att grävning och sprängningsarbete genom Brunkebergsåsen pågått i sex års tid. Till följd av nivåskillnaden gick Malmskillnadsgatan över Malmskillnadsbron, men någon bebyggelse fanns vid öppnandet inte vid dess sidor utan bara en jordslänt längs norra och södra sidan av gatan.

År 1915 presenterade arkitekt Sven Wallander en vision om två höga tvillingtorn på brons ömse sidor för Samfundet S:t Erik. I den ursprungliga förslaget reste sig två "skyskrapare" tvärs över brofästena med Malmskillnadsgatan passerande på viadukten genom valv i byggnadernas mitt. Förslaget kom att justeras och låg till grund för stadsplanen som fastställdes 1919. I denna placerades tornen omedelbart öster om bron. Tomterna såldes till byggnadsaktiebolaget Contraktor (norra) och till Stockholms Allmänna Telefon AB (södra).

[wikipedia]

Norra Kungstornet

Färdigställdes år 1924.

Södra Kungstornet

Färdigställdes år 1925.
Byggherre var L.M. Ericssons fastighetsbolag och företaget hade fram till 1940 sitt representativa huvudkontor här. Om man ser noga på tornfigurerna ser man att en av dem (Victoria) bär upp en förgylld Ericssontelefon med bokstäverna "LME".

Centrumhuset

Fastigheten ritades av arkitekten Cyrillus Johansson och uppfördes åren 1928–32.
Det invigdes faktiskt redan år 1931 innan det var helt färdigbyggt.

Läs mera här.

Vy från Sveavägen österut mot Stureplan
(en del förmodligen från fastigheten Hästhuvudet 13)

Bild tagen från Norra Kungstornet över Kungsgatan mot Vasagatan

Hästhuvudet 13 - Kungsgatan 40

Hästhuvudet 13 är en kontors- och affärsfastighet i hörnet av Kungsgatan 40 och Sveavägen 21-23 i centrala Stockholm.
Kvarteret Hästhuvudet fanns redan omnämnt år 1653 som Hästhufwud, när Norrmalm stadsplanerades. På korsningens motstående sida ligger kvarteret Oxhuvudet (Centrumhuset) som fastställdes ännu tidigare.

Den attraktiva hörnan mot korsningen kallades både "Feiths hörna" (efter Feiths konditori 1919-1935)
och senare "Kalas-hörnan" (efter Martin Olssons Kalaskaffe 1935-19xx).
Efter Martin Olsson flyttade nattklubben Monte Carlo in (brann 1977).

Tempohuset - Kungsgatan 44

Tempohuset byggdes åren 1936 till 1937 efter ritningar av arkitekt Edvard Bernhard på uppdrag av Åhlén & Holm. Åhléns ägde fastigheten vid Hötorget fram till 1950-talet. Stockholms stad bytte då Hötorgsfastigheten mot den fastighet där Åhléns City numera finns.

Namnet Tempohuset kommer från det tidigare varuhuset som var inrymt här.

E. Hammarlund - Kungsgatan 44

Flodén & Rydebeck Färghandel - Kungsgatan 52

Rak- & Frisersalongen - Kungsgatan 56

Fernqvists - Kungsgatan 62

Stockholms Konserthus - Hörnet Kungsgatan/Sveavägen

Byggnaden uppfördes åren 1924-26 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Orfeusgruppen av Carl Milles, som står framför Konserthuset på Hötorget, installerades först 1936.

HÖTORGS-CITY

Sergelgången med höghusen

Hötorgshusen byggdes under åren 1955 till 1965. De invigdes ett efter ett 1960 till 1966.
Den första “skrapan” som blev klar var höghus nr 1 (de är numrerade från 1-5 med stora blåa neonsiffror) närmast Konserthuset. Samtliga fem var förberedda för ljusreklam, därför hölls gavlarna släta och utan fönster. Även under fasadbeklädnaden fanns samtliga ledningsdragningar förberedda. Det var alltså meningen att alla fem hötorgsskraporna skulle förses med elektriska reklamskyltar.
Den första reklamen som kom upp var DUX-skylten på Hötorgsskrapan nr 1.
Skylten fanns på plats mellan 1960 och 1994.

[wikipedia]

Varuhuset PUB

Kungsgatuvyer mellan Sveavägen och Vasagatan

Centralsaluhallen

Centralsaluhallen var en saluhall i centrala Stockholm, belägen vid Kungsbron i kvarteret Blekholmen. I Centralsaluhallen såldes huvudsakligen kött och fläsk och till en början även fisk, grönsaker och blommor. Handel bedrevs både i minut och parti. Byggnaden invigdes 1912 och den sista delen revs 1985. I området fanns även Klarahallen för handel med frukt, grönt och blommor samt Partifiskhallen för fisk och skaldjur.
På dagens adress, Kungsbron 23, finns kontors- och affärshus uppförda på 1990-talet.

Kungsgatuvyer mellan Vasagatan och Kungsholmsgatan

Kungsgatsviadukten (Kungsbroviadukten)

År 1907 kompletterades Kungsbron med Kungsgatsviadukten över bangården. Det var en bågbro av stål med en spännvidd av 42 meter. Denna bro revs 1986 då nuvarande betongbro byggdes.
[wikipedia]

Kungsbron

Den första Kungsbron byggdes under åren 1878–1881. Den gamla bron var en svängbro av stål, var 10,7 meter bred och hade gjutjärnsräcken och kandelabrar i båda ändar. Bron revs 1944 i samband med att den nuvarande bron uppfördes. Då byggdes en dubbelbro av betong med enkelriktad trafik i båda riktningar. Denna bro har en spännvidd av 68 meter och en bredd av 14 meter.
[wikipedia]

Kungsbroplan

Kungsbroplan är en öppen plats i Stockholm som förbinder Kungsgatan med Kungsbron på Kungsholmssidan. Platsen består av en enkelriktad trafikled mellan Kungsbrons båda körbanor. Kungsholmens del av Kungsgatan fortsätter sedan och avslutas vid mötet med Fleminggatan.

Kungsbroplan fick sitt namn 1902. Vid Kungsbroplan 2 finns Belgiska ambassaden i Stockholm. På Kungsbroplan (först på nummer 3, sedan på nummer 1, låg länge Amanda Christensen kravattföretag. På femte våningen kan firmanamnet fortfarande ses på fasaden. På Kungsbroplan 3 reser sig Hasse W. Tullbergs tryckeri- och förlagshus i jugendstil.
[wikipedia]

Vasateatern
(eller kort och gott "Vasan")

Vasateatern, Vasan, är en privatteater i centrala Stockholm i det Lundbergska huset på adressen Vasagatan 19–21. Teatern startade sin verksamhet 1886. Lokalerna stängdes 2010 i samband med en omfattande renovering av kvarteret, men öppnade åter hösten 2016.

Att den är med i sammanställningen för Kungsgatan beror på att huset ligger i korsningen Kungsgatan och Vasagatan.

Mer info på wikipedia.

Oscarsteatern
(eller kort och gott "Oscars")

Oscarsteatern, kort "Oscars" är en privatteater för operett och musikal belägen vid Kungsgatan 63 i Stockholm, intill Kungsbropalatset. Teatern är ritad i jugendstil av arkitekt Axel Anderberg och invigdes 6 december 1906. Salongen rymmer 905 personer.
Teatern har fått sitt namn efter kung Oscar II.

Mer info på wikipedia.

Palladium - Kungsgatan 65

När Palladium öppnade den 25 december 1918 var det Skandinavisk Filmcentralens premiärbiograf och den största biografen i Stockholm (1 240 platser, varav 414 fanns på läkterna).

Biograflokalen sträckte sig genom hela fastigheten, fasaden mot Kungsgatan hade dekorerats med granitpelare och baldakiner. Ansvarig för utformningen av detta väldiga byggnadsverk var arkitekterna Georg Hagström och Frithiof Ekman. Interiören var hållen i jugendstil med en konstnärlig bearbetning av Olle Hjortzberg och Filip Månsson.

På hösten 1922 övertog Svensk Filmindustri (SF) anläggningen. Nästkommande vår utrustades Palladium som första stockholmsbiograf med en anläggning för ljudfilm. Här visades även den första svenskproducerade "talfilmen" (ljudfilmen) som hade premiär den 10 augusti 1930. Filmen hette För hennes skull med Gösta Ekman d.ä. och Inga Tidblad i huvudrollerna, för musiken stod Jules Sylvain.

Biografen förblev under många år SF:s premiärteater och många av Greta Garbos succéfilmer visades här. Palladiums långkörare blev Borta med vinden som gick 47 veckor i sträck mellan 1941-1942.

[wikipedia]

Rigoletto - Kungsgatan 16

Rigoletto är en biograf belägen i Kungshuset på Kungsgatan 16 i Stockholm ritad av Rolf Engströmer.
Rigoletto invigdes 17 mars 1939 som Ri-Teatrarnas tolfte biograf med 1 201 sittplatser och med visning av filmen Den stora valsen. Rigoletto blev Sveriges första biograf med Cinemascope och stereo när filmen Den purpurröda manteln hade premiär 18 december 1953.

Royal - Kungsgatan 37

Royal var en biograf vid Kungsgatan 37 i Stockholm. Biografen öppnade 1936 och fanns även under namnen Sandrew 1-2-3 och Astoria, filmvisningen lades ner 2007. Biografen Royal inrymdes i ett nybyggd kontorshus med centralt läge på Kungsgatan nära korsningen med Sveavägen. Namnet Royal (kungligt) anknöt till Stockholms huvudgata Kungsgatan. Ansvarig arkitekt för byggnaden och biografen var arkitekt Björn Hedvall tillsammans med kollegan Johan Berglund och uppdragsgivare var Anders Sandrew.

Royal blev Sandrews förnämste premiärbiograf, men användes även för revy- och varietéföreställningar. Hedvall och Berglund hade skapad en biograf med påkostad inredning. Här fanns en elegant biljettkiosk i trä och glas, en vattenfontän med glasskål från Orrefors glasbruk och en skulptur Susanna i badet av konstnären Karl Hultström. För den övriga konstnärliga utsmyckningen svarade Kalle Lodén.

Salongen rymde totalt 916 platser och bakom ridåerna fanns en komplett scen med tillhörande scenutrustning. Royals tekniska utrustning var förstklassig och bestod bland annat av tre Bauer projektorer och en stor filmduk.

Från Kungsgatan marknadsförde biografen sig genom en stor och lång baldakin med neondekor i rött och blått. Royal stod skriven i skrivstil och med stora röda bokstäver på baldakinen och på husfasaden.

[wikipedia]

Konditori Vete-Katten

Ligger på Kungsgatan 55.
Grundades 1928 av Ester Nordhammar. Hon drev konditoriet fram till sin död 1961. Fram till dess anställdes enbart kvinnor!

Info tagen fråm konditoriets hemsida: vetekatten.se

Restaurang Babel - senare Kungstornet

Låg längst upp i Norra Kungstornet, Kungsgatan 30.

Restaurang Lido

Låg på Kungsgatan 15.
Restaurangen startades av makarna Haijby 1932. Sattes i konkurs 1936, startades dock igen av Fru Haijby 1937.
Restaurangens vidare öden oklara.

Herr Haijby (även känd som Kurt Johansson) var inblandad i en känd svensk rättsaffär på 1950-talet, den s.k. Haijbyaffären.
Läs mer på Wikipedia

Restaurang Pagod

Låg längst upp i Södra Kungstornet, Kungsgatan 33.
Restaurangen drevs av Frälsningsarmén och var en nykterhetsrestaurang. Las ner 1963.

Vykorten från mappen.
Observera att dessa kort uppenbarligen gavs ut även separat. Finns således även med andra nummer.
Kortet 47415 har jag även med nummer 47654 och 49664. Gäller även övriga tre kort.

Här är ungefär samma vyer fast i en kolorerad variant.

Restaurang Pagods takterass.

Bussar

Tittade på en buss och spårvagskarta från 1956 och såg då följande:
Mellan Stureplan och Sveavägen gick bussarna 30, 32, 41, 42 och 44. Buss 44 svängde norrut på Sveavägen. Buss 52 anslöt vid Vasagatan och över Kungsbroarna gick således nummer 30, 32, 41, 42 och 52.
Innebär att linjerna 30, 32, 41 och 42 gick Kungsgatans hela sträckning.

Kan vara mellan Sveavägen och Vasagatan. Men jag är osäker ...