SIDOR

Om denna sida

Historien om en gata

Sträckning

Stureplan-Sveavägen

Sveavägen-Vasagatan

Vasagatan-Kungsholmsgatan

Tvärgatorna

Byggnader

Kungstornen

Konserthuset

Centrumhuset

Tempohuset

Hästhuvudet

Affärer

PUB

Nöjen

Caféer

Restauranger

Oscarsteatern

Biografer

Lokaltrafik

Spårvagnar

Bussar

Tunnelbanan

Ljus i mörkret

Byggnader

KUNGSTORNEN

Kungstornen är tvillingtorn, byggda på var sin sida om Kungsgatan på Norrmalm i Stockholm. Bägge tornen är 60 meter höga vardera och har 17 våningar. De invigdes 1924 respektive 1925 och var på sin tid Sveriges högsta skyskrapor. De två tornen blev en viktig symbol för den nya citygatan och bägge krönen hade redan från början belysning och ljuskonster som syntes vida över stadens nattsiluett.

Norra Kungstornet

Arkitekten Sven Wallander arbetade från 1919 själv med det Norra Kungstornet (Kungsgatan 30) samt det lägre gathuset öster om tornet. Han företog en studieresa till New York 1920, och tornet fick omisskännliga inslag av tidens höghusarkitektur på Lower Manhattan med sin uppdelning i sockel, mellanparti och krön. År 1924 stod Norra Kungstornet klart och något liknande hade aldrig byggts tidigare i Europa.

På tornets topp anordnades i början en restaurang med namnet "Babel" och en sommarterrass. Senare fanns där nattklubben "Blue Heaven" och fotografen K W Gullers ateljé.

[Källa: Wikipedia]

Södra Kungstornet

År 1925 följdes norra tornet åt av det arkitektoniskt väl samordnade Södra Kungstornet (Kungsgatan 33) som ritades av Ivar Callmander och smyckades med fyra tornfigurer ur den romerska mytologin (Fortuna, Mercurius, Neptunus och Victoria) skapade av skulptören Aron Sandberg. Byggherre var L.M. Ericssons fastighetsbolag och företaget hade fram till 1940 sitt representativa huvudkontor här. Om man ser noga på tornfigurerna ser man att en av dem (Victoria) bär upp en förgylld Ericssontelefon.

I tornets topp låg fram till 1963 restaurangen Pagod som var en nykterhetsrestaurang, inredd av Aron Sandberg i kinesiskt tema, vilken drevs av Frälsningsarmén.

[Källa: Wikipedia]

Norra och Södra Kungstornen

KONSERTHUSET

Konserthuset med sin blå fasad uppfördes 1923-1926 med Ivar Tengbom som arkitekt. Det är en arkitektonisk tanke att den imponerande klassiska kolonnfasaden förlades mot det folkliga myllrande torget och inte mot den breda Sveavägen (som visserligen inte fanns söder om Kungsgatan annat än på ritbordet). Byggnaden räknas som ett av de främsta exemplen på svensk 1920-talsklassicism.

Orfeusgruppen (även Orfeusbrunnen) är en fontänskulptur utförd 1926-1936 av Carl Milles och gjuten vid Bergmans konstgjuteri i Stockholm. Den står framför Konserthuset på Hötorget i Stockholm. Orfeus är den som fått representera musikkonsten och lyran inom den grekiska mytologin.

[Källa: Wikipedia]

CENTRUMHUSET

Centrumhuset är en byggnad i kvarteret Oxhuvudet på Norrmalm i Stockholm med adress Kungsgatan 32-38, beläget i hörnet vid korsningen Kungsgatan och Sveavägen. Byggnaden uppfördes efter arkitekt Cyrillus Johanssons ritningar under åren 1929-31.

Centrumbyggnaden upptar ett helt kvarter mellan Kungsgatan, Sveavägen och Malmskillnadsgatan. Typiskt för byggnaden är den något ovanliga tegelarkitekturen och det insvängda, konkava hörnet mot korsningen Sveavägen/Kungsgatan.

I Centrumhuset fanns under 1940- till 1970-talen varuhuset Meeths som hade sin entré från Kungsgatan. På hörnet mot korsningen Kungsgatan / Sveavägen har sedan 1939 klädaffären Ströms sin butiksentré. 1962 hade Ströms fyra plan i huset, ett stort skrädderi och över 200 anställda, de flesta skräddare och sömmerskor. Hörnan kallas därför även "Ströms hörna" (ej att förväxla med Ströms hörna i Göteborg).

Byggnadens fasader har på grund av sitt utmärkta skyltläge mot några av Stockholms mest trafikerade gator och platser gärna används för neonreklam. Speciellt den konkavt formgivna "Ströms hörna" mot korsningen har tillsammans med motsvarande hushörn på västra sidan korsningen i alla tider varit en omtyckt skyltplats och en av de få platser i centrala Stockholm med ljusreklam på flera fönsterbröstningar över varann.

[Källa: Wikipedia]

TEMPOHUSET

Tempohuset byggdes åren 1936 till 1937 efter ritningar av arkitekt Edvard Bernhard på uppdrag av Åhlén & Holm. Byggnaden planerades ursprungligen som ett stort affärs- och kontorshus med en överbyggnad av Apelbergsgatan, men bara en del utfördes. Namnet härrör från det Tempovaruhus som fanns i byggnaden.

Bernhard gestaltade huset i funktionalismens formspråk med avtrappande övervåningar. De två nedre våningarna är terrasserade och framskjutna mot Hötorget. Det främre partiet mot Kungsgatan var avsett att rivas vid en eventuell breddning av Kungsgatan. Fasaden fick sin lätthet genom anordnandet av röda markiser över fönstren och fönsterbröstningarna nyttjades som plats för ljusreklam. Numera är markiserna rödorange, som gör fasaden och byggnaden till ett välkänt inslag i stadsbilden vid Hötorget.

[Källa: Wikipedia]

HÄSTHUVUDET 13

Hästhuvudet 13 är en kontors- och affärsfastighet i hörnet av Kungsgatan 40 och Sveavägen 21-23 i centrala Stockholm. Kvarteret Hästhuvudet fanns redan omnämnt år 1653 som Hästhufwud, när Norrmalm stadsplanerades.

Nuvarande byggnad uppfördes åren 1918-1919 efter ritningar av arkitekterna Hjalmar Westerlund (för planerna) och Sven Wallander (för fasaderna). I början pryddes den insvängda hörnan mot korsningen av fyra fasadhöga kolonner av granit. 1935 genomfördes en ombyggnad av bland annat bottenvåningen (för Martin Olssons nya livsmedelsbutik) samt att fasaderna förenklades, då ersattes granitkolonnerna av två mera diskreta pilastrar.

Mellan 1919 och 1935 hade Feiths konditori sitt populära musikcafé i hörnans bottenvåning, stället kallades även "Feiths hörna". Efter Feith flyttade Martin Olsson in. Många tyckte att det var ett djärvt steg och ansåg att en matbutik inte passade i ett så exklusivt läge. Butiksinredningen var påkostad och anpassades till den bågformade ytan. Sortimentet blev inriktat på delikatesser av hög kvalitet och butiken var en av de allra första som sålde färdigberedda sniglar och kycklingar. Martin Olssons "Kalaskaffe" gav upphov till namnet "Kalas-hörnan", som även stod skrivet på butikens markis. Efter Martin Olsson nyttjades hörnets exklusiva läge av restaurangen och nattklubben "Monte Carlo". Numera (2010) finns en sportbutik på platsen.

[Källa: Wikipedia]